seriöst det här är så olikt mig
och det liv jag alltid varit van vid
att sova bort halva dagen och ägna resten till ingenting
usch
nu måste det bli någon ändring
funderar på att klampa in på absint och fråga om de skulle vara villiga att ta tillbaka mig nån gång ibland sådär
jag älskar ju mitt andra jobb men det är för få timmar för tillfället
det räcker inte
jag är för rastlös
och LAT !!!!
det här duger inte
fast till mitt eget patetiska försvar så har jag ju faktiskt varit sjuker
men nu är jag så gott som frisk
så nu attans i min låda
våren verkar smyga sig fram under snön
det är underbart
märker nu hur mycket jag har kommit att bli van med solen
och hur dåligt jag mår utan den
med våren så kommer även min vårspellista på i-poden att spelas mer
fleetwood mac
jason mraz
alphabeats låt fascination
och årets nya tillskott ( nytt för mig iaf då jag nyss upptäckt henne) Melissa Horn
jag älskar våren
det är nog den enda sak jag verkligen älskar med det här landet
dess vår
imorgon blir det körlektion
andra hos Göran
vill härmed tacka alla som rekommenderade honom
han är UNDERBAR och den första som någonsin fått mig att känna att körkortet inte är långt borta
före eller efter lektionen ska jag även hinna med att smita in på bibblan
låna tyska böcker för hela slanten
sen...
sen ska jag göra något jag inte gjort på länge
jag ska träffa henne
vi sågs strax innan jag åkte
då var det första gången på över två år som det inte kändes konstlat
som det kändes som det ska mellan oss
det är så mycket känslor inför imorgon
allt som har hänt
alla ärren
allt det jobbiga
men det är en sak
det kan jag förtränga och glömma
det har runnit så mycket tid nu
men det är just det
tiden
nästan tre år nu
tre år av allt vi missat av varandra
tre år av mitt liv hon inte vet något om
historien om honom
och den och det och allt annat
så mycket har hänt
så mycket jag glömt
jag vet att det vi hade och det vi var
det var underbart
men hur det var
hur vi var
det har jag glömt
eller för att dämpa smärtan, valt att glömma
och nu ska vi stå där igen
Hon skrev idag något som nästan rörde mig till tårar
och jag vill tro det
jag vill så gärna att det ska bli som förr igen
för hon är och har alltid varit min änglasyster
men jag är även rädd
så rädd för att tvingas gå igen
för att gå igenom allt igen
jag vill, klarar eller överlever inte det igen
men imorgon är ett första steg
och det kommer ta sina steg
men om hon fortfarande älskar mig såsom jag älskar henne
då tror jag nog att vi klarar det den här gången
jag vill
jag måste
tro
åre 05-06
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar